Vanliga frågor

Vad kostar en begravning?

Vanligen mellan 18.000 kr och 26.000 kr. Då kan det ingå tex kista, kistdekoration, samt vissa nödvändiga transporter och bärare, dödsannons, ceremoni samt en enklare förtäring. Även begravningsbyråns arbetskostnader samt eventuella församlingsavgifter, tex hyra av församlingssal vid minnesstund . Eventuell gravsten och bouppteckning tillkommer däremot. Någon övre prisgräns för vad en begravning kan kosta finns egentligen inte.

 

Vem betalar begravningen?

Kostnaderna för begravningen tas normalt ur dödsboet, inte från de efterlevande. Om det saknas tillgångar i dödsboet kan de efterlevande ansöka om bidrag från kommunen. Kostnader för gravplats, kremation, ceremonilokal, vissa transporter samt lokal för visning av avliden är redan betalda genom begravningsavgiften som tas ut via skattesedeln. Begravningsbyrån hjälper till att reda ut de ekonomiska frågorna.

Hur bör man klä sig en begravning?

Hur man klär sig på begravningar påverkas av lokala seder, de anhörigas önskemål och personliga synpunkter. Hur formellt man behöver klä sig på begravningar varierar alltså, precis som vid andra högtider. Även för den som tycker att kläderna saknar betydelse eller om det inte finns några uttalade krav på klädseln, kan det kännas bra att bemöda sig lite. Det är ett sätt att förbereda sig själv inför begravningen, samtidigt som man hedrar den döde och tar hänsyn till de anhöriga och övriga gäster på begravningen.

Hur formellt man behöver klä sig på begravningar varierar. Men även när det inte finns några uttalade krav om klädsel, kan det kännas bra att klä upp sig. Det är dels ett sätt att förbereda sig själv inför begravningen, dels ett sätt att visa respekt och sitt deltagande.

Det vanligaste idag för män är mörk kostym (kavaj). Svart slips är alltid korrekt. De som tillhör de närmaste kan även ha vit slips.

För kvinnor kan det innebära, mörkt dräkt, klänning, kjol, byxor, mörka strumpor och en vit scarf alternativt halsduk.

Valfri klädsel innebär att gästernas klädsel är just valfri. Detta hindrar inte de gäster som vill klä sig formellt att göra det. När det står ljus klädsel eller sorgklädsel undanbedes innebär detta att ljus (valfri) klädsel påbjudes.

Barn kan alltid ha sina finkläder.

 

Vad finns för olika gravsättningar?

Gravrätt på kyrkogården

En grav på en kyrkogård kan vara för urnor eller kistor. En grav för kistor är större än en för urnor av naturliga skäl. En gravrätt "ägs" av en eller flera gravrättsinnehavare som ansvarar för skötsel av graven. En gravrätt upplåts för 25 år varje gång en urna eller kista gravsätts i graven. Om inga anhöriga finns kvar som vill ansvara för graven så återtas den av Griftegården och upplåts efter den upplupna tiden av 25 år som ny grav.

Minneslund

En minneslund är en parkliknande miljö där askor gravsätts anonymt genom nedgrävning. Griftegården/församlingsexpeditionen skickar ut ett meddelande till de anhöriga när gravsättning ägt rum. I de flesta minneslundar finns någon form av central plats där det är tillåtet att sätta ett gravljus och en blomma. En del större minneslundar utgörs av skogsparker och här kan det förekomma att askan efter en avliden sprids för vinden. Någon sådan minneslund finns inte i Linköping med omnejd.

Asklund

Asklund är ett nyare gravskick och man kan säga att det är mellanting mellan grav och minneslund. Man väljer en plats i asklunden och får närvara när askan gravsätts. Fördelen är att man sedan vet exakt på vilken plats askan är gravsatt men att man ändå inte har ansvaret för skötsel.

Spridning över vatten eller mark

Ibland finns önskemål om att sprida askan över vatten eller mark och tillstånd för detta utfärdas av Länsstyrrelsen och i förekommande fall även markägaren.

Kolombarium

Ett kolombarium är ett gravvalv med nischer avsedda för förvaring av urnor. I en nisch kan det finnas möjlighet att förvara mer än en 1 urna.

När måste begravningen ske?

Den 15 mars 2012 fattade riksdagens beslut om ny begravningslag. Lagändringen trädde i kraft den 1 maj 2012. Enligt den nya lagen får tiden mellan dödsfall och gravsättning alt. kremering vara högst 1 månad, mot tidigare två månader. Riksdagens beslut om ny begravningslag påverkar allmänheten, sjukvårdhuvudmännen, begravningsbyråbranschen, trossamfund och begravningshuvudmännen.

Man bör dock inte dröja allt för länge med begravningen. Det känns ofta rätt att ordna begravningen så snart som möjligt för att den avlidne skall kunna komma till ro i sin grav. 

Var får man begravas?

Själva begravningsceremonin kan ske i princip var som helst. Inomhus eller utomhus. I kyrkan eller kapellet, i hemmet, i trädgården, vid stranden, vid graven, i allmän samlingslokal som Folkets Hus, i klubblokal, i personalmatsal osv. Man kan naturligtvis inte ordna begravningen på en plats där den väcker allmän anstöt.

Vad gäller gravsättningen av stoftet eller askan finns dock regler. Ett stoft får endast begravas på en enskild eller allmän begravningsplats. För aska finns möjlighet, efter tillstånd från Länsstyrelsen, till utströende över öppna vatten eller naturmark. Tillstånd medges normalt aldrig för utströende på villa- eller fritidstomt, allmän plats och liknande.

Ur Begravningsförordningen: ”30 § Askan efter en avliden får strös ut på någon annan plats än begravningsplats, om länsstyrelsen i det län där det är meningen att askan skall strös ut ger tillstånd till det.

Tillstånd får meddelas bara om den plats där askan skall strös ut är lämplig för ändamålet och om det är uppenbart att man kommer att hantera askan på ett pietetsfullt sätt.