sorg

Sorg är något som upplevs när man förlorar något eller någon som är viktig. Det som ses som svårast och mest smärtsamt när en närstående avlider. Att sörja är en tärande tid som ofta påverkar mer än att ”bara” vara ledsen. När man efter den svåraste perioden kan börja gå vidare är det vanligt att man gör det med en fördjupad syn på livet och vad man verkligen värderar och tycker är viktigt. Efter en förlust av någon närstående behöver man få sörja. Sorgen är ett sätt för oss att ta in och bearbeta det svåra som inträffat. Den hjälper oss att förstå och anpassa oss till den nya situationen som uppstår när en person man älskat plötsligt inte längre finns där. Under sorgeprocessen är det viktigt att man sänker kraven på sig själv och sparar den energi man kan för att kunna hantera det som har hänt.

Det är viktigt att veta att all sorg är unik, dels upplever vi den alla på olika sätt och dessutom kan sorgen hos en person variera. Reaktionen och sorgen kan exempelvis visa sig på ett helt annat vis om man förlorar en närstående en andra gång. Det är viktigt att man låter sig själv känna och gå igenom allt som krävs för att man till slut ska kunna komma till ro och kunna gå vidare.

Sorgen kan beskrivas i tre faser: Den första kallas för chockfasen. Många gånger kan eller vill man inte förstå vad som har hänt och då skyddar man sig genom att hamna i chock. Man litar inte på informationen som ges eller på sina sinnen. Under den här fasen förbereder man sig på de svåra känslorna som kommer att infinna sig när chocken ebbar ut. Upplevelsen av det första stadiet är unikt för varje människa och chocken kan upplevas olika från person till person. Hur länge den sitter i är också individuellt, för vissa handlar det om ett par minuter, hos andra håller den i sig fram till begravning eller längre.

Den andra fasen är reaktionsfasen. Det är i denna fas känslorna börjar släppas fram, tårar kommer, man börjar känna ledsamhet och tomhet och det är vanligt med humörsvängningar. Övergången mellan dessa två faser upplevs av många som mycket svårt då avtrubbningen som sker i samband med chocken plötsligt försvinner och alla känslor kommer på samma gång. Vanligt är att denna fas håller i sig i ungefär en månad men även det variera från person till person.

Den tredje fasen är bearbetning- och nyorienteringsfasen. Man börjar acceptera vad som har hänt och sörjer. Sorgen och frustrationen finns inte kvar med samma intensitet längre, och en del kan känna oro inför framtiden när någon saknas. De flesta bearbetar dödsfall under en lång period men det varierar också.

Det här kännetecknas även ibland som ett sorgeår efter förlusten av en närstående. Det kallas ett år eftersom det är under det första året efter ett dödsfall som det är mest påtagligt kring födelsedagar och högtider att personen inte är där. Trots att man sörjer och bearbetar någons bortgång kommer minnet av personen alltid att finnas kvar, och det är viktigt att möta svårigheterna med tid och tålamod.